Övervakningsprojekt
FASTIGHETSVATTENSYSTEM – PROJEKT FÖR ÖVERVAKNING AV TEMPERATURER PÅ KALLT OCH VARMT VATTEN
Som ett gemensamt övervakningsprojekt mellan Hamina Hälsovårdstillsyn och Kotka Miljöhälsovård mättes temperaturerna på kallt tappvatten och varmvatten i hälsoskyddsövervakningsplatser under 2023. Temperaturer under och/eller över kraven observerades i mer än en tredjedel av de uppmätta byggnaderna. För höga temperaturer på kallt tappvatten och för låga temperaturer på varmvatten utgör en risk för tillväxt av legionellabakterier i vattenledningar och ytterligare en risk för att användarna blir sjuka.
Temperaturerna på kallt tappvatten och varmvatten mättes i totalt 60 byggnader. Mätningar gjordes på totalt 76 vattenarmaturer i daghem, skolor, boendelägenheter, bostäder, idrottsanläggningar, simbassänger, skönhetssalonger, ett lägercenter och en ungdomsanstalt. Byggnaderna och vattenarmaturerna som mätningarna gjordes på skilde sig mycket åt i typ, storlek och ålder. I totalt 35 % av byggnaderna observerades temperaturer under och/eller över kraven. Temperaturavvikelser observerades i 21 % av de inspekterade byggnaderna i Fredrikshamnsområdet och 39 % i Kotkaområdet.
En viktig åtgärd för att bekämpa legionellabakterier i en fastighets vattensystem är att spola alla vattenarmaturer med så varmt vatten som möjligt (50-55 °C) i en till två minuter med jämna mellanrum. I 18 % av vattenarmaturerna uppnåddes inte måltemperaturen för kallt eller varmvatten under den tre minuter långa vattenrännan. I cirka 15 % av vattenarmaturerna var det en fördröjning i att få kallt eller varmvatten, men måltemperaturen uppnåddes inom tre minuter. Problem kan orsakas av långa rörledningar och otillräcklig isolering av rören, vilket kan göra reparationsåtgärder utmanande och dyra. De nödvändiga reparationsåtgärderna kan också vara enkla och billiga. Avvikelsen som konstaterades i två byggnader eliminerades med ganska enkla åtgärder; genom att höja temperaturen på varmvattenberedaren och byta ut den skadade tekniska delen av systemet.
Om vattnet inte flödar tillräckligt varmt från vattenarmaturen inom en eller två minuter är spolningsproceduren inte tillräcklig för att minska risken för legionella. Vattenarmaturer som distribuerar förblandat vatten kan utgöra en risk för legionella om vattenarmaturen inte alls kan spolas med varmt vatten. Enskilda vattenarmaturer, såsom skadade kranar, visade sig också ha en inverkan på mätresultatet.
Om temperaturen inte kan återställas på kort sikt utan till exempel att renovera vattenförsörjningssystemet kan regelbunden legionellaprovtagning vara nödvändig.
MIKROBIOLOGISK KVALITET HOS ENERGITILLSKOTT I RESTAURANGER
Miljö- och hälsotillsynsenheterna i Fredrikshamn, Kotka och Kouvola genomförde år 2023 ett projekt om energitillskott, där man undersökte den mikrobiologiska kvaliteten hos energitillskott i mat som serveras på restaurangrestauranger. Den mikrobiologiska kvaliteten hos de undersökta energitillskotten (potatisprodukter, pasta och kokt ris) var i huvudsak god. 55 prover samlades in, varav 7 var av dålig kvalitet och 14 var av dålig kvalitet. För restaurangrestauranger som fick dåliga resultat fortsatte rådgivning och provtagning tills verksamhetsmetoderna och provtagningsresultaten hade uppnåtts på en god nivå.
Projektets syfte var att undersöka den mikrobiologiska kvaliteten hos energitillskott i mat som serveras på serveringsställen. Totalt 55 prover av energitillskott samlades in från 46 olika restauranger i Kymmenedalen. Av de insamlade proverna var 34 kvalitativt bra, 7 dåliga och 14 dåliga. I proverna med dåliga respektive dåliga resultat var den totala mängden bakterier, enterobakterier och ... Bacillus cereus– mängden bakterier översteg de givna riktvärdena.
De provtagna ris-, pasta- och potatisprodukterna måste kokas vid serveringsstället och sedan kylas ner. Dessutom måste produkterna kunna värmas upp igen innan de serverades till kunden. Produktens temperatur och lagringstemperatur mättes under provtagningen. Dessutom undersöktes kylnings- och uppvärmningsmetoder.
När det gällde prover av dålig kvalitet fortsatte undersökningarna med upprepade prover. Samtidigt vägleddes operatörerna i hygienisk hantering av livsmedel och i hanteringen av berednings- och kylprocessen. 15 upprepade prover togs. Ett av de upprepade proverna hade otillräcklig mikrobiologisk kvalitet och ett hade dålig.
DEKLARERING AV KÖTTETS URSPRUNGSLAND PÅ SERVERINGSPLATSER
Kotka miljöhälsovårdstjänst och Hamina hälsovårdstillsyn genomförde ett uppföljningsprojekt år 2022 för att utreda hur köttets ursprungsland anges i livsmedelsserveringsställen. Syftet med projektet var att utreda om ursprungslandet för köttet i oförpackade livsmedel som erbjuds anges skriftligen till kunden, i enlighet med jord- och skogsbruksministeriets förordning 154/2019. Inspektionerna genomfördes i samband med planerade inspektioner, som en del av Oiva-inspektionen av platsen.
Projektet visade att vissa cateringanläggningar i kontrollområdena fortfarande har brister i att deklarera köttets ursprungsland. Ursprungslandet för kött i oförpackade, erbjudna livsmedel måste deklareras skriftligen till kunderna när färskt, kylt eller fryst nötkött, fläskkött, getkött, fårkött eller fjäderfäkött eller köttfärs har använts i livsmedlet. Ursprungslandet behöver inte deklareras för köttprodukter eller råa köttprodukter. Skyldigheten att deklarera ursprungsland trädde i kraft 2019 och ursprungslandet avser det land där djuret är uppfött.
Utifrån projektets resultat verkar det som att köttets ursprungsland deklarerades oftare i enlighet med lagstiftningen på lunchrestauranger än till exempel på kaféer. En del av restaurangerna skötte deklarationen av ursprungsland väl och en del hade brister. I Kotka kontrollområde fanns det fler brister i deklarationen av köttets ursprungsland än i Fredrikshamns kontrollområde.
-
Syfte och definitioner
Syftet med projektet var att utreda om ursprungslandet för köttet i erbjudna oförpackade livsmedelsprodukter skriftligen meddelas kunden, i enlighet med jord- och skogsbruksministeriets förordning 154/2019. Projektet genomfördes som ett gemensamt övervakningsprojekt mellan Kotka miljöhälsovård och Fredrikshamns hälsovårdstillsyn under 2022. Kotkas övervakningsenhet utförde inspektioner i sitt eget övervakningsområde, dvs. Kotka och Pyttis, respektive Fredrikshamns övervakningsenhet i sitt eget övervakningsområde, som omfattar Fredrikshamn, Virolahti och Miehikkälä.
Inspektionerna genomfördes i samband med planerade inspektioner, som en del av Oiva-inspektionen av platsen. Oiva-inspektioner utförs regelbundet i övervakade livsmedelslokaler. Varje inspektion bedöms med betyg, som är Utmärkt, Bra, Behöver korrigeras och Dålig. Efter inspektionen får livsmedelslokalen en Oiva-rapport, som ska visas för kunden, till exempel vid entrén till restaurangen.
Ursprungsland avser det land där djuret är uppfött och ska anges för nötkött, fläskkött, getkött, fårkött och fjäderfäkött, inklusive köttfärs. Ursprungslandet ska anges oavsett om livsmedlet innehåller mycket kött eller bara lite. Köttet som använts kan ha varit färskt, kylt eller fryst.
Ursprungsland behöver inte anges för kött från andra djurarter eller om köttprodukter serveras eller maten är gjord av köttprodukter eller råa köttprodukter. Köttprodukter inkluderar till exempel olika charkuterier och korvar. Råa köttprodukter avser färskt kött, inklusive köttfärs, till vilket till exempel kryddor eller tillsatser har tillsatts.
Ursprungslandet för kött som används som ingrediens i en måltid ska anges enligt följande: ”Ursprungsland: (namn på EU-land eller icke-EU-land)”. Om köttets ursprungsland inte är känt för det exakta landet används till exempel uttrycket ”EU” eller ”icke-EU”. Köttets ursprungsland kan också anges på serveringsstället med Hyvää Suomesta-skylten.
Inspekterade föremål
Projektet inspekterade 59 olika cateringställen: fem kaféer, 13 lunchställen, 30 restauranger, fem pizzerior, två mobila matbilar, tre servicecentermatsalar och ett kurscenterkök. Totalt 15 ominspektioner genomfördes under projektet.
Resultat
KapitalDet gjordes 20 bedömningar gällande deklarationen av ursprungsland, vilket innebär att ursprunget deklarerades på dessa serveringsställen i enlighet med förordningen.
Bra19 cateringställen fick betyget. Betyget beräknades från utmärkt till bra, till exempel om ursprungsinformation saknades på vissa rätter, produktinformationsskyltarna hade förnyats och ursprungslandet hade glömts bort i detta sammanhang, ursprungsinformationen saknades men bristen rättades under inspektionen, ursprungsinformationen var felaktig men saken rättades omedelbart, deklarationen hade glömts bort på inspektionsdagen, men annars deklareras den normalt, ursprungslandet kan ha deklarerats på lunchmenyn men inte på à la carte-menyn, eller deklarationen var otydlig och oläslig.
Ska åtgärdas-betyg gavs till 19 serveringsställen. Orsaken var helt saknad eller felaktig information om ursprungsland, vilket inte korrigerades under inspektionsbesöket.
DåligEn cateringrestaurang fick betyget -. Anledningen till detta var att problemet redan hade påpekats vid en tidigare inspektion, men inte hade åtgärdats.
17 cateringställen inspekterades i Fredrikshamn och 42 i Kotka. Med beaktande av de olika inspektionsvolymerna var resultaten klart bättre i Fredrikshamns inspektionsenhets kontrollområde (tabell 1).
Kan scrollaUtmärkt betyg Bra betyg Reparationsuppskattning Dåligt betyg Kotka cateringföretag 10 st/24 % 13 st/31 % 18 st/43 % 1 st/2 % Haminas cateringanläggningar 10 st/59 % 6 st/35 % 1 st/6 % 0 st/0 % Vissa typer av cateringanläggningar, såsom mobila livsmedelslokaler och servicehus, inkluderades i mycket få fall, så fördelningen av resultaten kan inte bedömas för dem. Det verkar dock som att lunchställena fick flest Utmärkta betyg relativt sett. I sin tur fick kaféer flest Behöver förbättras-betyg. Restauranger inspekterades mest kvantitativt sett och betygen fördelades jämnare, även om de flesta av dem hade åtminstone mindre synpunkter på köttets ursprungsdeklaration.
Tänkande
Projektets slutsats är att det fortfarande finns brister i deklarationen av köttets ursprungsland. Det är oroande att även efter upprepade inspektioner var saken inte i ordning på ett fåtal serveringsställen.
Kontrollen av information om köttets ursprung kommer att fortsätta som en del av inspektionsbesöken i livsmedelslokalerna. Om brister upptäcks kommer tillsynsmyndigheten, utöver att ge vägledning, att vidta nödvändiga åtgärder för att åtgärda bristerna i verksamheten.
I Fredrikshamns kontrollområde inspekterades färre platser, men kontrollresultaten var bättre. I Fredrikshamn hade livsmedelsföretagare fått skriftliga instruktioner efter att jord- och skogsbruksministeriets förordning 154/2019 trädde i kraft. Utarbetandet av skriftliga instruktioner verkar vara ett effektivt medel utöver kontroll.
HYGIEN OCH SÄKERHET FÖR FRYSTA GRÖNSAKER PÅ SALLADSBORD
År 2021 genomförde Hamina Hälsoövervakning och Kotka miljöhälsovårdsenhet ett projekt för att undersöka hur frysta grönsaker (t.ex. majs, ärtor, paprika, bönor, babymorötter, lök, olika örter och spenat) hanteras i livsmedelslokaler och vilken hygienisk kvalitet de livsmedelsprodukter som tillagas av dem har. Projektet övervakade hanteringen av produkterna innan de bjuds ut till försäljning eller säljs, samt förhållandena under utbudet eller försäljningen av dem.
Projektet konstaterade att det finns vissa brister i hanteringen av frysta grönsaker som serveras kalla i cateringanläggningar. Frysta grönsaker måste värmas genom kokning i två minuter eller alternativt genom att ångkoka dem ordentligt. Utan tillräcklig värmebehandling kan frysta grönsaker orsaka allvarliga sjukdomar. Projektet konstaterade att förvaringen av frysta grönsaker i cateringanläggningar var lämplig och serveringstemperaturerna var mestadels ok. Trots de brister som observerats i hanteringen av frysta grönsaker var den hygieniska kvaliteten på de prover som togs i projektet god. Antalet prover i projektet (sex) var dock långt ifrån målet, eftersom många cateringanläggningar föredrar att använda färska grönsaker, särskilt på sommaren, eller har övergått till att använda till exempel konserverad majs istället för fryst majs. Under coronapandemin serveras sallader också mindre på bufféborden än tidigare.
-
Bakgrund till projektet
Mellan 2015 och 2018 var det en listeriaepidemi i Europa orsakad av fryst majs, vilken insjuknade 47 personer. Nio av de som insjuknade dog. År 2018 fann tullaboratoriet Listeria monocytogenes i frysta frukter och grönsaker som importerades till Finland. Upp till 20 % av grönsakerna innehöll små mängder Listeria monocytogenes.
År 2019 genomförde Kotkas miljöhälsovårdsenhet ett samarbetsprojekt med Fredrikshamns hälsovårdsmyndighet för att undersöka den hygieniska kvaliteten på smoothies som tillverkats lokalt av åtminstone delvis fryst frukt. Inga listeriosframkallande bakterier upptäcktes i de tagna proverna. Den här gången undersökte det gemensamma projektet hanteringen och den hygieniska kvaliteten på frysta grönsaker som serveras i kalla sallader.
Listeria monocytogenes och dess förekomst
Listeria monocytogenes är en vanlig bakterie som finns i jord och naturliga vatten. Eftersom den är vanlig kan den lätt överföras till exempelvis grönsaker, mjölk och fisk. Listeria är känslig för värme, så okokt mat kan fungera som bärare för den. Listeria är mycket motståndskraftig mot kyla och frysning dödar till exempel inte bakterieceller.
Listerios är särskilt vanligt hos högriskgrupper, såsom äldre, gravida kvinnor och personer med nedsatt immunförsvar. Listerios kan uppstå som en feberinfektion i tarmen eller som en allvarligare form av sjukdomen med hög dödlighet.
Escherichia coli-bakterier
Escherichia coli, eller E. coli, är en bakterie som lever i tarmarna hos människor och djur, och när den finns i livsmedel tyder den på fekal kontaminering. Vissa stammar av E. coli kan orsaka allvarliga tarminfektioner hos människor. Liksom listeria tål E. coli-bakterier frysning men är känsliga för värme.
Projektimplementering
Syftet med projektet var att undersöka hur frysta grönsaker (t.ex. majs, ärtor, paprika, bönor, babymorötter, lök, olika örter och spenat) hanteras i livsmedelslokaler och vilken hygienisk kvalitet de livsmedel som tillverkas av dem har. Projektet övervakade hanteringen av produkterna innan de erbjöds eller såldes, samt förhållandena under erbjudandet eller försäljningen.
Prover togs från sallader innehållande frysta grönsaker som åts som de var, kalla, erbjöds eller såldes. Cirka 25 prover planerades att tas från kaféer, lunchställen, restauranger, pizzerior, butiker och cateringfirmor, mellan 7 juni och 10 december 2021. Dessutom förbereddes för att ta upprepade prover om dåliga resultat upptäcktes.
Proverna skickades till Kymen Ympäristölaboratorio Oy:s laboratorium. Man kom överens om att proverna skulle undersökas inledningsvis. Listeria monocytogenes -förekomst av bakterier i 25 g mat och Escherichia coli -antal bakterier/g livsmedel. En kvantitativ listeriaanalys skulle utföras om fynd gjordes. Vid behov kunde proverna frysas före testning.
Listeria monocytogenes Gränsvärdet för bakterier var < 100 cfu/g.
Escherichia coli För bakterier bör koncentrationen vara < 100 cfu/g för att resultatet ska anses vara bra. En koncentration mellan 100 cfu/g – 1000 cfu/g är tillräcklig och motsvarande är > 1000 cfu/g dålig.
Provtagningsplatser och prover
Prover togs från sex restauranger eller lunchställen, totalt sex. Tre av proverna var pastasallader, en ris- och laxsallad, en vinägermarinerad sallad och en vanlig majssallad. Alla produkter serverades vid buffébordet.
De frysta grönsakerna som ingick i proverna var ärtor (2 st), majs (1 st), paprikablandning av ärtor och majs (2 st) och grönsaksblandning (1 st). Av ovanstående var båda de frysta ärtorna inhemska, blandningarna av ärtor, majs och paprika och majs var ungerska och grönsaksblandningen var belgisk.
Bearbetning av frysta grönsaker i livsmedelslokaler
Förvaringstemperaturerna för frysta produkter var i ordning på alla inspekterade platser, dvs. -18 °C eller lägre. Projektinspektionerna visade att i kanske bara ett fall av sex ångkokades frysta grönsaker före användning. I ett fall tinades produkten med varmt vatten, i ett annat under rinnande vatten, i ett tredje marinerades den frysta produkten medan den var fryst, och i ett fjärde blandades den med varm pasta. På en plats hade salladen tillagats dagen innan och de närvarande var inte medvetna om hur grönsakerna hade bearbetats.
Enligt livsmedelshygienförordningen får lättfördärvliga livsmedel endast serveras en gång, i högst fyra timmar, och temperaturen får vara högst +12 °C. Serveringsförhållandena är i stort sett i ordning. I en livsmedelslokal hade salladens temperatur stigit till +14 °C, och i en annan var serveringstiden lite för lång, över fem timmar.
Resultat
Inga Listeria monocytogenes- eller E. coli-bakterier upptäcktes i något av de testade proverna, vilket innebär att alla prover bedömdes ha god hygienisk kvalitet. Resultaten för alla testade prover var följande:
- Listeria monocytogenes ej detekterad i 25 g livsmedel (intern metod, VIDAS LMX)
- E.coli < 10 cfu/g (metod NMKL 125:2005)
Reflexion
Antalet prover i projektet var mycket litet. Trots att hälsoinspektörer besökte flera storkök för att ta prover, var det bara ungefär en av fem som kunde ta ett prov. Den främsta anledningen till detta var att väldigt få livsmedelslokaler använder frysta grönsaker till kalla sallader. Färska produkter föredras på sommaren och vissa har gått över till att använda till exempel konserverad majs, just på grund av listeriarisken. Salladsbord på många storkök hade tagits ur bruk på grund av coronapandemin.
Livsmedelsverket rekommenderar att personer i riskgrupper och de som lagar mat åt dem värmer och vid behov kyler frysta grönsaker innan de serveras. Många förpackningar för frysta grönsaker har också bruksanvisningar, inklusive inhemska produkter. Till exempel räcker det med att koka i två minuter eller ångkoka ordentligt för att förstöra listeria.
Med tanke på bristerna i hanteringen av frysta grönsaker verkar produkterna i princip vara säkra. Tullen fortsätter att ta prover på produkter som importeras till Finland, och företag som tillverkar och låter tillverka frysta grönsaker utför egenkontroll, så att produkter som är kontaminerade med mikrober kanske inte ens hamnar på marknaden. På grund av det lilla antalet prover kan dock inga slutsatser dras.
Slutresultatet blir dock att den korrekta användningen av frysta grönsaker inte är helt tydlig ens i livsmedelslokaler. Särskild uppmärksamhet kommer att ägnas åt denna fråga vid framtida livsmedelsinspektioner.
För mer information, vänligen kontakta: Miljö- och hälsoplanerare Jenny Holm, e-post jenny.holm@kotka.fi, tel. +358 40 726 4163
PAH-FÖRENINGAR I RÖKT FISK OCH KÖTTPRODUKTER
Hälsoövervakningen i Hamina och miljöhälsovårdsenheten i Kotka undersökte PAH-halterna i rökt kött och fiskprodukter i sitt kontrollområde, samt hur bildandet av PAH-föreningar har beaktats i rökningsprocessen och hur den hanteras. Projektet riktade sig till kött- och fiskanläggningar, detaljhandelsbutiker och restauranger som själva tillagar rökt kött eller fiskprodukter med traditionella eller elektriska rökningsmetoder. Projektet genomfördes mellan maj 2018 och april 2020.
Totalt togs 10 projektprover (15 inklusive omprovtagningar). PAH-halterna överskred de maximalt tillåtna halterna i 3 prover. Bildningen av PAH-föreningar i tillverkningsprocesserna kontrollerades huvudsakligen av operatörerna och beaktades i egenkontrollen. Övervakning av rökning och PAH-föreningar är en del av övervakningen av föroreningar som genereras i processen och utförs regelbundet i samband med livsmedelsinspektioner. Operatörerna ska också i sin egenkontroll säkerställa att tillverkningsprocessen och/eller efterföljande åtgärder är tillräckliga så att PAH-halterna i produkterna inte överskrider de tillåtna gränsvärdena. Enligt Livsmedelsverkets anvisningar ska operatörerna regelbundet ta prover av sina produkter i syfte att övervaka PAH-halterna.
SKICK OCH RENHET PÅ OFFENTLIGA TOALETTER 2019
Mellan maj och september 2019 inspekterade Kotkas miljöhälsovårdsenhet och Fredrikshamns hälsovårdsinspektör offentliga toaletter i kommunerna Pyttis, Kotka, Fredrikshamn, Virolahti och Miehikkälä. Sammanlagt inspekterades 45 toalettanläggningar. Inspektionerna fokuserade bland annat på ytornas och anläggningarnas allmänna renlighet, tillgången på toalettpapper, avfallsbehållare, handtvättsplatser samt hänsyn till personer med nedsatt rörlighet och barn, såsom tillgången till och renligheten av toalettbrickor och -burkar.
Sammantaget upptäcktes renlighetsproblem på ungefär en femtedel av de inspekterade toaletterna, vilket var ett bättre resultat än väntat. Det bör dock noteras att inspektionerna i samband med projektet huvudsakligen utfördes i samband med annan inspektionsverksamhet under kontorstid, då städrelaterade problem vanligtvis uppmärksammas vid andra tidpunkter, såsom helger. Övervakningen av toalettanläggningarnas lämplighet kommer att fortsätta i Södra Kymmenedalen i samband med andra livsmedels- och hälsoskyddsinspektioner.
-
Kotkas miljöhälsovårdsenhet och Fredrikshamns hälsotillsyn inspekterade offentliga toaletter i kommunerna Pyttis, Kotka, Fredrikshamn, Virolahti och Miehikkälä mellan maj och september 2019. Sammanlagt 45 toalettanläggningar inspekterades, inklusive toaletter vid stränder, bensinstationer, livsmedelsbutiker, restauranger, köpcentra, kaféer, en rastplats längs motorvägen, ett friluftsområde, en teater, en tåghållplats och ett sommarevenemang.
De toaletter som inspekterades omfattade spoltoaletter, torrtoaletter och baja houses. Inspektionerna fokuserade till exempel på ytors renlighet och lokalernas allmänna renlighet, tillgången på toalettpapper, avfallsbehållare, handtvättsplatser och hänsyn till personer med funktionsnedsättning och barn, såsom tillgången till och renligheten av skötbäddar och krukor.
Enligt livsmedelslagen (1367/2011) ska livsmedelslokaler med fler än sex kundplatser ha tillräckligt med och väl utrustade toaletter för kunderna. I sin tur ska anläggningar som drivs enligt hälsoskyddslagen (763/1994) enligt lagen bedriva sin verksamhet på ett sätt som syftar till att förhindra uppkomsten av hälsorisker. Det rekommenderas att registrera renlighet och annat underhåll av toaletter, till exempel i en egenkontrollplan.
Strandtoaletter
Toaletterna på nästan alla 24 inspekterade stränder var rena. Offentliga stränder i kontrollområdena använder i allmänhet torrtoaletter och baja houses. I avsaknad av vattenförsörjning är det svårt att ordna handtvätt. Handsprit finns tillgängligt på vissa stränder. Strandtoaletter utsätts också ibland för vandalism, såsom spridning av papper avsett för att torka händer. Endast ett fåtal stränder har tagit hänsyn till användare med nedsatt rörlighet och blöjbytesplatser har knappast anordnats. Generellt sett finns det papperskorgar på stränderna, men de är inte nödvändigtvis placerade i anslutning till toaletterna; papperskorgar med lock rekommenderas i eller nära toalettanläggningarna.
Förorenat badvatten är ett utmärkt sätt att sprida virus och mikrober som orsakar magsjukdomar. Föroreningar av badvatten kan förebyggas genom att ge badvattenanvändare rena toaletter och möjlighet att tvätta händerna efter toalettbesök. Rinnande vatten och tvål samt att torka händerna på papper eller en rulle handdukar efter tvätt är de bästa sätten att ta bort smuts från händerna. Handsprit ensamt räcker inte för att döda patogener.
Toaletter i livsmedelsbutiker, restauranger, bensinstationer, köpcentra och kaféer
Totalt 13 kundtoaletter i livsmedelsbutiker, restauranger, bensinstationer och kaféer inspekterades. Samtliga dessa platser var spoltoaletter. Vissa brister och defekter upptäcktes i toaletterna, med undantag för toaletterna i restauranger och två köpcentra. Klagomål hade inkommit om toaletten i en livsmedelsbutik till Miljö- och hälsovårdsmyndigheten, men den var ren vid tidpunkten för inspektionen.
De brister som observerades gällde huvudsakligen otillräcklig städning och avfallsbehållare eller hur ofta de tömdes. Tvål hade ofta runnit slut ur vissa behållare. Vissa strukturella defekter noterades också, såsom ett hål i toalettdörren. Urinlukt observerades på två platser. Nästan en tredjedel av toaletterna saknade toalettsits lämplig för personer med nedsatt rörlighet, blöjbytesstation och potta. Om blöjbytesstation och/eller potta fanns tillgängliga, observerades de vara rena. På ett kafé bedömdes antalet toaletter som otillräckligt för funktionen.
Engångspappershanddukar tillhandahölls oftast för att torka händerna. Förutom pappershanddukar hade många anläggningar även lufttorkare. På fyra toaletter hade kunderna endast lufttorkare. På en anläggning fanns det en rulle pappershanddukar.
Andra toaletter inspekterade
Utöver ovanstående inspekterades toaletterna vid rastplatsen längs motorvägen, friluftsområdet, samlingsplatsen, tåghållplatsen och sommarevenemanget. Alla dessa var spoltoaletter, förutom toaletterna vid sommarevenemanget, som var bajajas. Defekter observerades endast på en toalett, som var något stökig. Spoltoaletterna hade papper, papper och en rulle handduk, och på en plats fanns en lufttork för att torka händerna. På de mobila toaletterna vid sommarevenemangen ersattes handspritstationen, som fanns tillgänglig.
Granskning av resultaten
Tillsynsenheter för miljö och hälsa får ibland klagomål om bristande städning av offentliga toaletter. Sammantaget hade ungefär en femtedel av de inspekterade toaletterna problem med städningen, vilket var ett bättre resultat än förväntat. Det bör dock noteras att inspektionerna i samband med projektet huvudsakligen utfördes i samband med annan inspektionsverksamhet under kontorstid, då städrelaterade problem vanligtvis är mer uttalade vid andra tider, såsom helger. På stränder är det huvudsakligen kommunernas ansvar att städa och underhålla toaletter. På andra platser läggs städningen ofta ut från den faktiska verksamhetsutövaren, till exempel ett köpcentrum eller en restaurang, till ett städföretag. Städningen är inte tillräcklig på alla platser under rusningstid.
Underhållet av själva konstruktionerna är vanligtvis fastighetsägarens ansvar. Reparation och renovering av sanitära anläggningar kräver resurser. Ytorna måste dock vara intakta så att anläggningarna kan rengöras och användas hygieniskt.
Att tvätta och torka händerna efter toalettbesök och till exempel före måltider är ett effektivt sätt att minska spridningen av patogener och därmed sjukdomar som influensa och magsjukdomar. Att tvätta händerna noggrant med tvål och skölja noggrant avlägsnar smuts, bakterier och virus från händerna. Att torka händerna på engångspapper eller en rulle pappershanddukar är det mest hygieniska sättet. Fläktar sprider bakterier och virus från händerna ut i luften om handtvätten inte har utförts tillräckligt noggrant. Bakterier sprids särskilt bra genom våta händer. Handsprit förstör effektivt bakterier från ren hud, men dess effektivitet minskar på smutsig hud.
Personer med funktionsnedsättning eller barnfamiljer beaktas inte överallt i Södra Kymmenedalen. Vid stränderna är miljön ofta redan utmanande för rullstolsburna, till exempel på grund av höjdskillnader och mjuk sand. En blöjbytesstation saknades på alla stränder och några andra inspekterade platser. I ungefär hälften av livsmedelsbutikerna, restaurangerna, bensinstationerna, köpcentra, kaféer och andra inspekterade platser, exklusive stränder, beaktades personer med funktionsnedsättning och barn.
Åtgärder
Övervakningen av toalettutrymmenas ändamålsenlighet fortsätter i Södra Kymmenedalen i samband med andra livsmedels- och hälsoskyddsinspektioner. Vid behov ges verksamhetsutövare anvisningar och råd eller en uppmaning att åtgärda saker. Verksamhetsutövare uppmanas att rapportera eventuella brister de upptäcker till fastighetsägarna så att de kan åtgärdas. Även rengöringens tillräcklighet ska övervakas och vid behov bör rengöringsintervallen förkortas. Förutom toalettutrymmena själva ska uppmärksamhet fästas vid hur saken har beaktats i egenkontrollen.
HYGIENISK KVALITET PÅ KEBAB I SÖDRA KYMENLAAKSO 2018
Kotkas miljöhälsovårdsenhet och Fredrikshamns hälsovårdsmyndighet undersökte den hygieniska kvaliteten på kebabkött som serveras på kebabrestauranger, pizzerior och grillplatser inom sina kontrollområden. De undersökte också var kebabköttet som serveras i området kommer ifrån, hur kebaben tillagas och hur den förvaras och hanteras på restaurangerna innan servering.
Baserat på resultaten verkar det som att operatörerna uppskattar att tillagat kebabkött håller sig längre än det faktiskt gör. Operatörerna bör därför i sin egenkontroll ta hänsyn till hur tillagning och kylning av kebabchips påverkar deras hållbarhet. Det är en bra idé att verifiera hållbarheten genom att undersöka egenkontrollprover, eftersom försämrad hygienisk kvalitet kan vara svår att upptäcka sensoriskt. Det bör också noteras att till exempel färdiga, kommersiella kebabchips förpackade i en skyddsgas håller sig betydligt sämre i öppnad förpackning än i oöppnad förpackning.