Övervakningsprojekt

FASTIGHETSVATTENSYSTEM – PROJEKT FÖR ÖVERVAKNING AV TEMPERATURER PÅ KALLT OCH VARMT VATTEN

Som ett gemensamt övervakningsprojekt mellan Hamina Hälsovårdstillsyn och Kotka Miljöhälsovård mättes temperaturerna på kallt tappvatten och varmvatten i hälsoskyddsövervakningsplatser under 2023. Temperaturer under och/eller över kraven observerades i mer än en tredjedel av de uppmätta byggnaderna. För höga temperaturer på kallt tappvatten och för låga temperaturer på varmvatten utgör en risk för tillväxt av legionellabakterier i vattenledningar och ytterligare en risk för att användarna blir sjuka.

Temperaturerna på kallt tappvatten och varmvatten mättes i totalt 60 byggnader. Mätningar gjordes på totalt 76 vattenarmaturer i daghem, skolor, boendelägenheter, bostäder, idrottsanläggningar, simbassänger, skönhetssalonger, ett lägercenter och en ungdomsanstalt. Byggnaderna och vattenarmaturerna som mätningarna gjordes på skilde sig mycket åt i typ, storlek och ålder. I totalt 35 % av byggnaderna observerades temperaturer under och/eller över kraven. Temperaturavvikelser observerades i 21 % av de inspekterade byggnaderna i Fredrikshamnsområdet och 39 % i Kotkaområdet.

En viktig åtgärd för att bekämpa legionellabakterier i en fastighets vattensystem är att spola alla vattenarmaturer med så varmt vatten som möjligt (50-55 °C) i en till två minuter med jämna mellanrum. I 18 % av vattenarmaturerna uppnåddes inte måltemperaturen för kallt eller varmvatten under den tre minuter långa vattenrännan. I cirka 15 % av vattenarmaturerna var det en fördröjning i att få kallt eller varmvatten, men måltemperaturen uppnåddes inom tre minuter. Problem kan orsakas av långa rörledningar och otillräcklig isolering av rören, vilket kan göra reparationsåtgärder utmanande och dyra. De nödvändiga reparationsåtgärderna kan också vara enkla och billiga. Avvikelsen som konstaterades i två byggnader eliminerades med ganska enkla åtgärder; genom att höja temperaturen på varmvattenberedaren och byta ut den skadade tekniska delen av systemet.

Om vattnet inte flödar tillräckligt varmt från vattenarmaturen inom en eller två minuter är spolningsproceduren inte tillräcklig för att minska risken för legionella. Vattenarmaturer som distribuerar förblandat vatten kan utgöra en risk för legionella om vattenarmaturen inte alls kan spolas med varmt vatten. Enskilda vattenarmaturer, såsom skadade kranar, visade sig också ha en inverkan på mätresultatet.

Om temperaturen inte kan återställas på kort sikt utan till exempel att renovera vattenförsörjningssystemet kan regelbunden legionellaprovtagning vara nödvändig.

MIKROBIOLOGISK KVALITET HOS ENERGITILLSKOTT I RESTAURANGER 

Miljö- och hälsotillsynsenheterna i Fredrikshamn, Kotka och Kouvola genomförde år 2023 ett projekt om energitillskott, där man undersökte den mikrobiologiska kvaliteten hos energitillskott i mat som serveras på restaurangrestauranger. Den mikrobiologiska kvaliteten hos de undersökta energitillskotten (potatisprodukter, pasta och kokt ris) var i huvudsak god. 55 prover samlades in, varav 7 var av dålig kvalitet och 14 var av dålig kvalitet. För restaurangrestauranger som fick dåliga resultat fortsatte rådgivning och provtagning tills verksamhetsmetoderna och provtagningsresultaten hade uppnåtts på en god nivå.

Projektets syfte var att undersöka den mikrobiologiska kvaliteten hos energitillskott i mat som serveras på serveringsställen. Totalt 55 prover av energitillskott samlades in från 46 olika restauranger i Kymmenedalen. Av de insamlade proverna var 34 kvalitativt bra, 7 dåliga och 14 dåliga. I proverna med dåliga respektive dåliga resultat var den totala mängden bakterier, enterobakterier och ... Bacillus cereus– mängden bakterier översteg de givna riktvärdena.

De provtagna ris-, pasta- och potatisprodukterna måste kokas vid serveringsstället och sedan kylas ner. Dessutom måste produkterna kunna värmas upp igen innan de serverades till kunden. Produktens temperatur och lagringstemperatur mättes under provtagningen. Dessutom undersöktes kylnings- och uppvärmningsmetoder.

När det gällde prover av dålig kvalitet fortsatte undersökningarna med upprepade prover. Samtidigt vägleddes operatörerna i hygienisk hantering av livsmedel och i hanteringen av berednings- och kylprocessen. 15 upprepade prover togs. Ett av de upprepade proverna hade otillräcklig mikrobiologisk kvalitet och ett hade dålig.

DEKLARERING AV KÖTTETS URSPRUNGSLAND PÅ SERVERINGSPLATSER 

Kotka miljöhälsovårdstjänst och Hamina hälsovårdstillsyn genomförde ett uppföljningsprojekt år 2022 för att utreda hur köttets ursprungsland anges i livsmedelsserveringsställen. Syftet med projektet var att utreda om ursprungslandet för köttet i oförpackade livsmedel som erbjuds anges skriftligen till kunden, i enlighet med jord- och skogsbruksministeriets förordning 154/2019. Inspektionerna genomfördes i samband med planerade inspektioner, som en del av Oiva-inspektionen av platsen.

Projektet visade att vissa cateringanläggningar i kontrollområdena fortfarande har brister i att deklarera köttets ursprungsland. Ursprungslandet för kött i oförpackade, erbjudna livsmedel måste deklareras skriftligen till kunderna när färskt, kylt eller fryst nötkött, fläskkött, getkött, fårkött eller fjäderfäkött eller köttfärs har använts i livsmedlet. Ursprungslandet behöver inte deklareras för köttprodukter eller råa köttprodukter. Skyldigheten att deklarera ursprungsland trädde i kraft 2019 och ursprungslandet avser det land där djuret är uppfött.

Utifrån projektets resultat verkar det som att köttets ursprungsland deklarerades oftare i enlighet med lagstiftningen på lunchrestauranger än till exempel på kaféer. En del av restaurangerna skötte deklarationen av ursprungsland väl och en del hade brister. I Kotka kontrollområde fanns det fler brister i deklarationen av köttets ursprungsland än i Fredrikshamns kontrollområde.

HYGIEN OCH SÄKERHET FÖR FRYSTA GRÖNSAKER PÅ SALLADSBORD

År 2021 genomförde Hamina Hälsoövervakning och Kotka miljöhälsovårdsenhet ett projekt för att undersöka hur frysta grönsaker (t.ex. majs, ärtor, paprika, bönor, babymorötter, lök, olika örter och spenat) hanteras i livsmedelslokaler och vilken hygienisk kvalitet de livsmedelsprodukter som tillagas av dem har. Projektet övervakade hanteringen av produkterna innan de bjuds ut till försäljning eller säljs, samt förhållandena under utbudet eller försäljningen av dem.

Projektet konstaterade att det finns vissa brister i hanteringen av frysta grönsaker som serveras kalla i cateringanläggningar. Frysta grönsaker måste värmas genom kokning i två minuter eller alternativt genom att ångkoka dem ordentligt. Utan tillräcklig värmebehandling kan frysta grönsaker orsaka allvarliga sjukdomar. Projektet konstaterade att förvaringen av frysta grönsaker i cateringanläggningar var lämplig och serveringstemperaturerna var mestadels ok. Trots de brister som observerats i hanteringen av frysta grönsaker var den hygieniska kvaliteten på de prover som togs i projektet god. Antalet prover i projektet (sex) var dock långt ifrån målet, eftersom många cateringanläggningar föredrar att använda färska grönsaker, särskilt på sommaren, eller har övergått till att använda till exempel konserverad majs istället för fryst majs. Under coronapandemin serveras sallader också mindre på bufféborden än tidigare.

PAH-FÖRENINGAR I RÖKT FISK OCH KÖTTPRODUKTER

Hälsoövervakningen i Hamina och miljöhälsovårdsenheten i Kotka undersökte PAH-halterna i rökt kött och fiskprodukter i sitt kontrollområde, samt hur bildandet av PAH-föreningar har beaktats i rökningsprocessen och hur den hanteras. Projektet riktade sig till kött- och fiskanläggningar, detaljhandelsbutiker och restauranger som själva tillagar rökt kött eller fiskprodukter med traditionella eller elektriska rökningsmetoder. Projektet genomfördes mellan maj 2018 och april 2020.

Totalt togs 10 projektprover (15 inklusive omprovtagningar). PAH-halterna överskred de maximalt tillåtna halterna i 3 prover. Bildningen av PAH-föreningar i tillverkningsprocesserna kontrollerades huvudsakligen av operatörerna och beaktades i egenkontrollen. Övervakning av rökning och PAH-föreningar är en del av övervakningen av föroreningar som genereras i processen och utförs regelbundet i samband med livsmedelsinspektioner. Operatörerna ska också i sin egenkontroll säkerställa att tillverkningsprocessen och/eller efterföljande åtgärder är tillräckliga så att PAH-halterna i produkterna inte överskrider de tillåtna gränsvärdena. Enligt Livsmedelsverkets anvisningar ska operatörerna regelbundet ta prover av sina produkter i syfte att övervaka PAH-halterna.

SKICK OCH RENHET PÅ OFFENTLIGA TOALETTER 2019

Mellan maj och september 2019 inspekterade Kotkas miljöhälsovårdsenhet och Fredrikshamns hälsovårdsinspektör offentliga toaletter i kommunerna Pyttis, Kotka, Fredrikshamn, Virolahti och Miehikkälä. Sammanlagt inspekterades 45 toalettanläggningar. Inspektionerna fokuserade bland annat på ytornas och anläggningarnas allmänna renlighet, tillgången på toalettpapper, avfallsbehållare, handtvättsplatser samt hänsyn till personer med nedsatt rörlighet och barn, såsom tillgången till och renligheten av toalettbrickor och -burkar.

Sammantaget upptäcktes renlighetsproblem på ungefär en femtedel av de inspekterade toaletterna, vilket var ett bättre resultat än väntat. Det bör dock noteras att inspektionerna i samband med projektet huvudsakligen utfördes i samband med annan inspektionsverksamhet under kontorstid, då städrelaterade problem vanligtvis uppmärksammas vid andra tidpunkter, såsom helger. Övervakningen av toalettanläggningarnas lämplighet kommer att fortsätta i Södra Kymmenedalen i samband med andra livsmedels- och hälsoskyddsinspektioner.

HYGIENISK KVALITET PÅ KEBAB I SÖDRA KYMENLAAKSO 2018

Kotkas miljöhälsovårdsenhet och Fredrikshamns hälsovårdsmyndighet undersökte den hygieniska kvaliteten på kebabkött som serveras på kebabrestauranger, pizzerior och grillplatser inom sina kontrollområden. De undersökte också var kebabköttet som serveras i området kommer ifrån, hur kebaben tillagas och hur den förvaras och hanteras på restaurangerna innan servering.

Baserat på resultaten verkar det som att operatörerna uppskattar att tillagat kebabkött håller sig längre än det faktiskt gör. Operatörerna bör därför i sin egenkontroll ta hänsyn till hur tillagning och kylning av kebabchips påverkar deras hållbarhet. Det är en bra idé att verifiera hållbarheten genom att undersöka egenkontrollprover, eftersom försämrad hygienisk kvalitet kan vara svår att upptäcka sensoriskt. Det bör också noteras att till exempel färdiga, kommersiella kebabchips förpackade i en skyddsgas håller sig betydligt sämre i öppnad förpackning än i oöppnad förpackning.